Humorfritt på Ekerö.

Idag var cyklingen precis så där humorfri som Jenny Strömstedt raljerade över härom dagen. Klockan ringde med irriterande signal 07:00. Jag släpade mig upp och höll mig för skratt när jag trängde på mig mina tighta kläder av spandextyp. (Egentligen en jävligt crisp Raphatröja.) Mötte Amir som passande nog hade klätt sig på samma sätt. Våra tighta blöjbyxor spände över våra ännu tightare bakar och min rödfnasiga vinnäsa pekade mot Ekerö där vi tänkte terrorisera lokalbefolkningen genom att cykla så där extremt störande i vägrenen. I spandex, med snabba dyra glasögon och cyklar med krokstyren och allt det där som man kan älta om och om i kvällstidningarna.

När jag åt min humorfria cyklistfrukost (smörgås) så visade termometern +10 grader. SMHI lovade att det skulle bli bättre framåt eftermiddan och att det ABSOLUT inte skulle regna. Under tiden vi satt på våra snabba cyklar av Tour de France-typ så tilltog blåsten och det blev kallare. Mina lungor var fulla av pollen och hälsenan började göra ont så fort jag tog i. När vi närmade oss Ekerö centrum öppnade sig himlen och regnet öste ner. Åh den humorn. Speciellt när tempen hade sjunkit till 6 grader och jag inte hade någon regnjacka eftersom SMHI hade lovat att jag skulle slippa det. Jag frös som en hund. Vid Ekerö tyckte jag att det fick räcka med humor så jag cyklade hem. Amir fortsatte ut till Stenhamra, han frös tydligen inte tillräckligt. Nu är det storstädning som gäller här hemma. Vi kör humorfritt hela vägen. 

På väg mot Humorfestivalen i Montreux.

Tack ändå för en uppfriskande runda Amir.

/Johan